Klubbmusik

Klubbmusik är sådan musik som spelas på nattklubbar. Men vad är det för musik folk vill ha där? Så som nattlivet ser ut idag är det oftast så kallad house-musik som spelas och en DJ som sköter spellistor, datorer och dylikt. Klubbmusik är det som tidigare kallades discomusik och idag utgörs nästan all klubbmusik av rytmisk, dunkande studioproducerad musik som endast innehåller några få akustiska inslag. Det är producenten som får äran för musiken, inte sångaren.

Klubbmusik då och nu
Klubbmusik är något som ständigt förändras och utvecklas, precis som det mesta annat som finns. Den moderna klubbmusiken började spelas först 1985. Då, när idén om hur den skulle se ut föddes, var alla DJs konkurrenter och under ett möte de hade hatade de nästan varandra. De skulle träffa en frilansjournalist och alla satt de och försökte marknadsföra sig själva och sin klubbmusik. När journalisten sedan gått upptäckte de tolv DJs som var där att de inte ville lämna varandra. Det var kul att diskutera klubbmusik, deras gemensamma intresse, med andra! Och varför inte då inleda ett samarbete?

Sagt och gjort! DJn Emil Hellman har berättat att han och de elva andra i gruppen började diskutera hur klubbmusik såg ut runtom i världen, framför allt i USA. De började härma amerikansk klubbmusik med remixer av låtar som förändrade deras karaktär till det mer klubb – och dansvänliga. På samma gång ville de göra klubbmusik som var lite egen och indirekt kunde konkurrera med den amerikanska.

Fem av dessa DJs slog ihop sina kloka huvuden och skapade ett bolag, SweMix, som såg till att det gjordes klubbmixar till varje singel som släpptes. De förde på detta sätt discoarvet vidare och uppdaterade all klubbmusik på de svenska dansgolven. Detta gjorde de genom att blanda r&b och funk med europeiska sound och givetvis den nyupptäckta stilen från USA, som kom att kallas house.

Emil Hellman och hans kolleger skaffade sig en lokal bara några dagar efter mötet och där började de med sitt nya bolag, som innan de började skapa remixer av låtar anpassade för nattklubbar ville skaffa medlemmar som kunde prenumerera på skivor. Detta gick bra och efter ett tag skaffade de syntar som gjorde att de kunde skapa klubbmusik av helt vanliga låtar. Även detta gick väldigt bra och efter ett tag insåg de att de kunde börja tillverka helt egen klubbmusik och ge ut egenproducerade skivor. Genom att kopiera USA lade dessa personer grunden till svensk klubbmusik som den ser ut idag.